Frissabearbetning

Att komma över frissabesöket sker för mig i faser.
Oftast börjar det hela med en impuls. Jag får lust att klippa håret. Skaffa ny frisyr. Förnyas lite. Så jag traskar till grannhuset där frissan finns och beställer en tid. Den här gången fick jag tid samma dag så det var faktiskt ganska impulsivt.
Väl hos frissan kan hon gärna få ta ordentliget, när jag nu en gång är där. Andra ska ju kunna lägga märke till att något är förändrat. Den här gången märkte till och med Jan det, utan att han hade blivit förvarnad. Om än lite tveksamt. Så kan ju frissan få göra något lite nytt, klippa mer våningar eller något, så att håret blir lite lättare och luftigare. Pannlugg är ändå lite att ta i.
Sedan går jag hem och kan inte låta bli att dröja lite framför spegeln varje gång jag går förbi. Imponerad och entusiastisk över min nya look.
Detta varar en dag.
Nästa morgon vaknar jag med håret på ända och konstaterar att det är en utmaning att få fast håret när jag skall ut och springa. När jag har lyckats få fast håret i en liten tofs i nacken och en massa spännen som håller resten av håret på plats mitt på hjässan, suckar jag djupt och saknar min svans. Och saknar förmånen att kunna sätta upp håret i en hafsig knut och se cool ut. Och på så sätt rädda en dålig hårdag.
Nästa fas är alltså att sakna håret och gräma mig över mitt misstag.
Den fasen går över rätt så fort, eftersom den är ganska lönlös. Nästa fas är när jag intalar mig själv om att håret växer ut igen. Och att det ju ser snyggt ut. Och att det är både ekologiskt och ekonomiskt med kort hår då mängden shampoo minskar märkbart (förutsatt att jag kommer ihåg att jag inte behöver så mycket).
Småningom går det över till accepterande.  Det är så här jag ser ut.
Jag vänjer mig vid min frisyr och småningom är det inte längre en frisyr alls då det börjar växa ut. Sedan går det en lång tid då jag inte ens tänker på mitt hår.
Tills jag en dag får ett infall. Dags att besöka frissan igen!

Nu befinner jag mig någonstans mellan intalande- och accepterande-faserna. Dags att se om jag kan få någon fason på kalufsen.