2013

Året som gått tänker jag sammanfatta liksom tidigare år. Kort och koncist och utan att försöka få det att låta vackert.

I år har jag...

... sovit ensam färre nätter än i fjol,
varit utomlands tre gånger varav två resmål har varit nya för mig,
åkt på fel sida i trafiken i ett land där det tycks vara rätt sida,
varit en månad utan sötsaker,
ätit sötsaker i elva månader,
inte fått det jag önskat och får således fortsätta önska,
har varit avundsjuk och bitter och tänkt förbjudna tankar,
haft den längsta pausen från löpningen någonsin,
upptäckt den perfekta cheescakesmakkombon,
skidat utomhus,
skidat inomhus,
hittat alternativa träningsformer,
tillbringat fler dagar på landet än på länge,
lagt ett fyratusenbitarspussel,
varit på brunch typ fyra gånger,
startat två maratonlopp och avslutat ett,
gjort fem armhävningar i ett sträck,
ätit mer glass än tidigare år,
gått upp sju kilo (det har dock inget med glassätandet att göra),
plankat 300 minuter inom loppet av 24 dygn,
inte varit på ett enda bröllop,
besökt ortoped och fysioterapeuter typ fem gånger,
fått en gudson,
blivit snobbigare inte bara när det gäller kaffe, utan också när det handlar om glass, choklad och ost
och känt att jag trots motgångar har mått rätt så bra i år.

Här följer en bildkavalkad.

Gott nytt år 2014!

Dan före dan

Ännu för fyra år sedan samlades släkten traditionsenligt hos farmor dagen före julafton för att fira hennes födelsedag och för att växla julklappar ifall vi inte skulle fira tillsammans dagen därpå. Så var det alltid. På hemvägen lyssnade vi (pappa) på Radio Vegas julklappsrim och önskejulsånger och vi i baksätet tyckte det var lite pinsamt. Då visste man att det var jul.

Det gör vi inte länge. För varken farmor eller hennes lägenhet finns (eller ja, men den är inte tillgänglig för oss längre). På väggen har jag i stället något som påminner julfarmor.

 Jag är helt okej med att bara vara hemma och vänta på julen. Helt okej med att allt inte alltid förblir som det alltid har varit. Helt okej med att det bara är ett minne som värmer mig varje år dan före dan.

Ha en riktigt god jul!

Svart jul

Det blir en svart jul i år, sa dom i tidningen. Det händer ungerfär vart tredje år.
Synd, det är mer stämningsfullt med snö och dessutom skulle jag gärna inleda skidsäsongen nu.
Svart är den ändå inte, även om marken är bar. Den är mera röd, glittrig och sådär värmande ljus som skenet från adventsstaken.

Advent

De senaste åren har julen varit jobbig. Av många orsaker. Så är det inte i år. I år väntar jag verkligen på julen och myser med julsånger och tomtar redan vid första advent. Jag vet inte vad det beror på, kanske behöver det inte förklaras. Jag har bara en frid över att det snart är jul. Och det är skönt.

Det är ännu tre veckor kvar till jul och en hel det jobb före det blir långledigt, men på något sätt gör adventstiden också arbetet lättare. Alla är mer avslappnade, jag kan ha jultema med mina klienter och det är okej att slappa och se lite mellan fingrarna. Bara för att det snart är jul.
Jag stressar inte. Inte över jobb och inte över julförberedelser. Inte för att jag behöver bjuda släkten på julmiddag, det hade kanske varit ett stressmoment. Det är synd att julen för så många innebär stress. För det handlar ju inte om det. Det handlar inte om julklappar, mat och den bästa julmiddagen. Det handlar om så mycket mer. Om att koppla av, vara med familjen och fira det julen på riktigt innebär. För mig spelar det ingen roll om jag firar med pompa och ståt eller om jag äter karelska piroger och inte får julklappar alls. Lite julmusik i bakgrunden bara, det skulle räcka. Allt det andra är bara sådant som hör till och som är helt okej men som jag kan leva utan. Speciellt om det orsakar stress hos någon.

Jag väntar på julen med julmusik, levande ljus, pepparkaksbak och julkortspyssel. Bara för att det är skönt.

Ha en fin och stressfri adventstid!