Syskonmiddag

I går hade vi den traditionella syskonmiddagen. Hur man definierar "syskon" är väl relativt.

En så här fin syskonskara var samlad.

Så här gott åt de glada syskonen.

Sällskap och mat är en bra kombination.

På jakt efter den mjukaste sittplatsen

Att läsa till tent är nog den största av alla friheter en studerande kan ha. Det får man göra när som helst och var som helst och hur som helst. Till och med valet att alls läsa är fritt. Jag tänker ta ut allt av denna frihet inför min förhoppningsvis sista tent och nu är jag på jakt efter det bästa stället att göra det på.
Hemma skulle ju vara det perfekta stället, i mjukisbyxor liggande i soffan. Om jag bara hade den disciplinen. Det slutar med att jag gör allt möjligt annat än läser.
Så jag måste bort. Unis läsesalar börjar vara för bekanta och är inte särskilt lockande längre. Antingen är det dragigt och man sitter och fryser, eller också är det obekväma stolar eller en öronbedövande tystnad och ilskna blickar när man vänder sida. Fördelen är ju att matsalen finns nära till hands. Gott kaffe är dock långt borta.
Idag provade jag mig på Waynes. Mjuka soffor och en stor kopp te. Och möjligheten att ta av sig skorna och inta en bekväm läsställning. Lovande! Det funkade ett par timmar, jag stördes varken av cafésorlet eller av bordsgrannarnas diskussioner.
Inte förrän den finlandsvenska damen kom in i bilden.
Finska kan jag filtrera bort ur mitt medvetande, men när jag hör svenska har jag svårt att låta bli att lyssna. Det är inte svårt då finlandssvenskar har en tendens att prata högt. Den här damen talade i telefon i en kvart. Under den tiden läste jag samma mening om och om igen medan jag fick veta allt om damens kompis bröllopsplaner och om cateringen som är så ljuvlig och att Elsie skall vara brudnäbb och Titus också såå söta de kommer att vara, om Soffi som skriver brev till Julgubben och undrar om det blir för dyrt och att barn nog är ljuuvliga men voj, voj att barnkalas skall vara så storslagna nuförtiden.
Ja, jag älskar den finlandssvenska ankdammen och är säkert själv en högt skvallrande ung dam. Men jag gillar svenskan så mycket att det stör min koncentration.
Tur att klockan var så pass mycket att jag med gott samvete kunde avsluta min läsning där. Det hade ändå inte blivit till någonting.

Nu tar jag gärna emot tips om bra ställen där man kan sitta och läsa några timmar.
Ett ställe med mjuka, bekväma stolar eller soffor, med möjligheten att mätta magen eller ta en kopp kaffe där det inte står Unicafe på pappersmuggen, som inte är alltför tyst men ändå rofyllt och som inte är alltför finlandssvenskt.

Lårmedvetenhet

Idag drog jag på mig ett par jeans.
Jag kan faktiskt inte minnas när jag senast har gått i jeans, men jag tror inte jag ljuger alltför mycket om jag påstår att det antagligen var någongång under våren. Sedan dess har jag gått i linnebyxor eller i mjukare långbyxor, tyg och inte jeans. Till och med klänning och strumpbyxor har gått före jeansen.
Nu förstår jag varför.
De är stela och tunga.
De känns.
Jag blev väldigt medveten om att jag har ett par ben.
Och det gillar jag inte. Medvetenheten om att jag har en kropp. Hellre är jag utanför den. I mjukare byxor eller en skön klänning som gör mig mindre medveten om mig själv.

Välgörenhet

Idag plingade det på dörren och när jag öppnade stod där en mamma och hennes son. Mamman berättade att sonens klass var på väg på lägerskola och att de sålde godsaker för det ändamålet. Sonen stod snett bakom henne och log och försökte vinna sympatier. Vilket också lyckades. Eller kanske var det inte hans förtjänst, det var nog "Pappas romchokladbollar" som fick mitt hjärta att smälta. Annars hade jag ju kunnat svänga ihop Frejas romchokladbollar när som helst, men jag valde ändå att köpa de svindyra, ready-to-eat. Och så var det ju för den goda sakens skull. Lägerskolan alltså.

Bunkra veckoslutsmat

Oj, vad skönt det är att mitt på blanka fredagen ta sig till Citymarket för att shoppa inför veckoslutet. Somliga kan kalla det slöseri med tid, vilket det nog är, och andra är sådana som bara hatar att gå i matbutiker. Hör du till dem som inte njuter av matuppköp rekommenderar jag verkligen detta tidsfördriv. Du har all tid i världen (känns det som) och fredagsmarketen är fortfarande ganska tom på folk men full av färska varor! Brödförrådet fylls på av nybakt bröd från butikens hembageri och hyllorna fylls inför kvällens och helgens mathamstrande barnfamiljer. Väljer du att gå mitt på dagen har du svängrum och tar du god tid på dig så hinner du fynda bland erbjudanden och nya spännande produkter. Väljer du Citymarket i Vanda så har du dessutom utmärkta kött-, fisk-, ost- och uppskärningsdiskar med ett urval du inte hittar i närbutiken.
Så idag tog jag mig tiden, sniglade mig igenom marketen och smakade på stekt innerfilé av ren, yoghurt med någonslags supermysli, nybakt bröd av olika slag och så sköljde jag ner allt med färskpressad apelsinjuice. Ekologisk dessutom. Ingen trängsel. Och vågarna identifierade varorna så jag behövde inte ens komma ihåg vågnumret på mina lökar.
Det ni!

It's Christmastime...

NEJ!
Det är det inte alls!
Inte ännu, snälla!
De spelade julmusik i köpcentret igår och jag blev inte glad. Det är alldeles för tidigt. Jag har ingen som helst lust att börja tänka på julen ännu. Det ger mig bara ångest. Av någon underlig anledning. Jag brukar komma in i julstämning rätt så tidigt, speciellt om jag är ute i god tid med de första klapparna. Men inte i år. Jag känner inte alls för att göra julen till någon stor grej, ladda upp en och en halv månad före julafton för att sedan låta stämningen nå sin kulmen för att sedan bara vara över på juldagen. Då smakar varken julmusik eller choklad särskilt bra längre.
Kanske hinner känslan för julen komma ännu. Kanske när jag får öppna första luckan i kalendern. Hoppas. För jag tycker ju om julen. Jag skulle inte vilja hata den i år.

Bananskal

I dagens Metro stod det att det blir dyrt för staden då folk går omkring och halkar på vintrarna. Jag brukar i allmänhet hållas på benen när vägarna förvandlas till isgator. I dag halkade jag för första gången den här vintern. Den första snön har vi inte sett språket av ännu.
De polerade trapporna i vårt hus. Glänsande fint såg det ut när jag skyndade iväg mot bussen. Glashalt också. Rutchade en halv våning ner. Det gjorde ont.
Nedanför stod städerskan och ojade sig och vojade sig och beklagade att hon inte hade hunnit varna mig.
Dumma klumpiga mej.

Vår trappuppgång är åtminstone polerad.

Cheesecake med mörk choklad och röda vinbär

Det blev ett rätt så ostkakigt veckoslut i och med farsdagsfirandet i kvadrat. Svärfar skulle ju också få en kaka. Det blev en med choklad och röda vinbär. Grundreceptet är i stort sett alltid det samma, det fina med ostkakor är att man kan variera smakerna precis hur man vill.

Detta blev slutresultatet denna gång:

Ring-in-och-önska-erbjudandet är fortfarande i kraft.

Tre sorters chokladcheesecake

Far firades i förskott idag och jag bidrog med tårtan.
Cheesecake hade jag bestämt mig för och av alla googlade recept var det en tre sorters chokladcheesecake som jag fastnade för. Receptet är snott från http://miumaumaukas.blogspot.com/, tack för det!
Delar med mig av receptet här och du får anvisningarna också visuellt. Bara för att vi har en kamera.

Du behöver:
en "pötkö" Dominokex (jag behövde en halv till)
50 gram smält smör

9 gelatinblad
3x130 gram choklad (Panda mörk, mjölk och vit)
(0,5 dl socker)
5 dl flora visp eller vispgrädde
400 gram philadelphia eller annan färskost 

Krossa kexen och blanda i det smälta smöret.

Tryck ut kexsmeten i en form klädd med bakplåtspapper. Ställ formen i kylskåpet.

Jag använde den de här chokladsorterna, men andra duger säkert lika bra. Räknar du med svinn i samband med provsmakning och kvalitetskontroll så kan ju större chokladplattor vara lämpliga.

Vispa grädden (och sockret). Eftersom du behöver en tredjedel till varje enskild chokladsmet kan det vara enklast att fördela grädden i tre skålar eller på djupa tallrikar så finns grädden lätt till hands när den behvös.

Blötlägg gelatinbladen i kallt vatten, 5-10 minuter.

Börja med det understa lagret, den mörka chokladen. Om du inte vill ha chokladsorterna i annan ordning förstås. Smält chokladen. Det går bra i mikron, men se till att du inte har den där för länge, chokladen kan bli kornig.

Lägg en tredjedel av färskosten i en bunke. En tredjedel av 400 gram är enligt mina beräkningar en tredjedel ur vardera förpackning.

Blanda chokladen och osten.

Krama ur gelatinbladen och lös upp dem i ca 1 dl sjudande vatten. Blanda gelatinvattnet i ost-chokladblandningen.

Vänd sedan ner vispgrädden i chokladbalndningen.

Häll smeten i formen. Ställ kallt medan du gör nästa smet. Börja om från början och gör på samma sätt med mjölkchokladen...

...och häll mjölkchokladsmeten ovanpå den mörka. Ställ tillbaka i kylen och gör den vita smeten...

...som du häller på det stelnade mjölkchokladlagret.

 

Låt kakan stå kallt några timmar, över natten om du lagar kakan dagen innan. Det räckte nog bra med de 6 timmar jag hade den i kylskåpet. Lossa sedan försiktigt formens kanter. Ta en vass kniv till hjälp ifall det ser ut att sitta fast. Flytta över till ett lämpligt serveringsfat.

Tadaa! Vi dekorerade med Jans chokladfigurer. Dekorationerna skall vi ännu öva oss på.

 Det var ett bra test av ett nyt recept och jag fick några insikter som vidgade mina ostkaksvyer:
- Dominokex fungerar bra till bottnen, det hade jag inte testat förut. Speciellt då det är choklad i ostkakan passar det bra med chokladkex och inte de vanliga digestivekexen. Jag använde mint-domino. De är visserligen jättegoda, men de dominerade kanske lite för mycket i den annars rätt så milda chokladvärlden. Så för detta ändamål hade kanske vanliga Dominokex passat bätter, mintsmak använder jag när jag en vacker dag lagar en mintchokladcheesecake.
- Pandas mörka choklad är inte särskilt mörk, så man kan bra ta 70% mörk choklad i stället för mera smak.
- Vi (och jag menar vi) skall öva oss på dekorationer. Det gör kakorna ännu tjusigare och det ger Jan en plats i köket. Han är ju ändå artisten i vårt hushåll.
- Kakor i flera lager är helt enkelt jättesnygga, oberoende hur det smakar.

Vi gillade den. Minsann. Hoppas min bak också föll i pappas smak.

Detta gav min kakbakningsiver en liten kick igen efter ett lite längre avbrott. Funderar redan på nya smaker.
Så om du har en kaka du drömmer om så säg till! Önska en kaka och jag försöker uppfylla din önskan och bjuder dig på kakfest. Du gör oss båda en tjänst.

Tillåta sig själv?

Får man stiga upp en halv timme senare än normalt en vanlig vardag om man känner sig extra trött? Får man verkligen bara bli kvar i sängen ända tills kvart före 7?

Får man ägna morgonen åt att baka en kaka till far och göra det inneffektivare än man kunde genom att samtidigt dokumentera steg-för-steg i syfte att senare skriva ett blogginlägg om kakbaket? Det kunde ju ha gått mycket snabbare. Får man verkligen vara långsam med flit?

Får man slicka skålen med kaksmet och ändå ha gott samvete? Eller alla sex skålar, som det blev i detta kakprojekt?

Får man ta sig en halvtimmes joggingtur och genom den förlora ytterligare en timme (man måste ju duscha också) av dagen? Den hade man ju kunnat ägna åt aktiva studier, speciellt med tanke på att halva morgonen redan har använts ineffektivt.

Får man märka att klockan närmar sig tolv och konstatera att man bara har eftermiddagen kvar för studier? För nytta.

Får man halvera dagens arbetstimmar utan att ha dåligt samvete?


Bäst att ta sig till läsesalen för att rädda det som räddas kan.

Om jag var en igelkott...

...skulle jag samla ihop en stor varm hög med löv och gå i dvala lagom till jul och vakna efter påsk.

O-tid

Flera gånger om dagen hittar jag mig sittandes utan att riktigt göra något vettigt. Oftast är det framför datorn, inloggad på Facebook eller bläddrande bland andras bloggar eller nyhetssidor som jag antagligen redan hunnit kolla igenom en gång tidigare. Som nu. Nu skriver jag ett rätt så onödigt blogginlägg bara för att få den sista halvtimmen att gå och för att det känns lite nyttigare eftersom jag producerar något som någon annan kan läsa under motsvarande döda stunder. Om någon läser.

Varav denna överflödiga tid då nutidens dygn annars verkar ha för få timmar? Min studielust tog slut på ett lämpligt ställe i tentboken och jag insåg att tiden inte skulle räcka till för att läsa ännu ett helt kapitel. Och man kan ju inte avbryta mitt i ett kapitel heller. Så efter en dags flitigt studerande tyckte jag det var dags att göra något mer avslappnande, vilket visade sig vara ganska slött. Och icke-uppbyggande. Det irriterar mig en smula.

Det irriterar mig lite att jag inte är till någon större nytta för tillfället. Jag är inte effektiv. Jag skulle kunna utnyttja tiden till något bättre. Det irriterar mig mera att jag inte kan släppa tanken om att alltid vara effektiv och produktiv. Det irriterar mig mest att jag har tråkigt. Icke-produktiva stunder kunde ju ens vara lite roliga. Som att slösa tid på att dalla på stan och (fönster)shoppa.

Nåja, en liten stund kvar tills den där onödiga timmen detta dygn är slut. Sedan är det dags att ge sig iväg till futsalträningen. Kanske inte så nyttigt, men åtminstone har jag kul!

Rubbade cirklar

Helgdagar är förvirrande. Speciellt då en vanlig lördag är röd är det dessutom till ingen nytta, som det är när helgdagar mitt i veckan bidrar med en ledig dag. Helgdagen i sig är väl okej, även om den infaller på en lördag och allt är stängt och utbudet på sysselsättning minskar. Det är dagen efter som är knepig. Speciellt morgonen. Vad gör man vid frukostbordet när morgontidningen inte kommer som vanligt? Det har liksom blivit en vana att ha tidningen att bläddra i medan jag äter mina smörgåsar och dricker mitt kaffe. Vad kan man annars göra? Äta utan att ha något att göra är ju tråkigt, speciellt på morgnarna när tanken ännu är trög och yrvakenheten tynger och varken jag eller mitt bordssällskap är så pratsamma.

Så i morse läste jag gårdagens tidning bakfram. Ny synvinkel på redan lästa artiklar.

Granndofter

I vår trappa kan man rätt så ofta ana sig till vad grannarna lagar till lunch eller middag. Köttsås, pizza, något kinesiskt kanske... I morse kunde jag dessutom känna doften av nybakt bröd och avundades lite det hushåll där lördagsmorgnarna börjar med nybakta semlor. Kanske har de en brödmaskin. Men ändå.

På fredagseftermiddagar kan grannens pasta bolognese fylla trappuppgången och somliga dagar har någon granne plättkalas. Popcorn har också hört till någon familjs fredagsmys.
Ibland om jag kommer hem tidigare någon eftermiddag kan en härlig doft av nybakta bullar möta mig från ett hushåll med en hemmamamma och lyckligt lottade barn.

Den familj jag helst skulle bjuda mig in till är en invandrarfamilj en våning under. Från deras håll strömmar härliga dofter av mustiga grytor och kryddor som inte används i våra hem. Jag kan bara tänka mig den riktigt mjuka och fylliga köttgrytan, riset och något härligt färskt bröd med någonslags röra till och hela familjen samlad till måltid när pappa kommer hem från jobbet. De barnen växer nog upp med  annat än fiskpinnar från frysdisken och Pirkkas spenatplättar.

Kanske doftar det gott från vårt håll också ibland. Jag vet inte. En dag var jag lite rädd att det skulle osa i hela huset då spisen började ryka in och branvarnaren satte igång med att tjuta. Det var inte en så aptitretande doft som orsakades av något kladdigt som fanns på ugnsbottnen.

Idag doftar det nog inte så mycket. Men i morgon kanske en puttrande renskav på min spis kan få snålvattnet att rinna hos grannarna. Eller ens på grannens hund.

Varde ljus!

Novembermorgons mörka stunder
att snooza klockan är en blunder
Svår är höstens mörka timma
helst bli kvar i drömmens dimma

Vad är då bättre än att vakna
i upplyst rum som mörker sakna
Hos oss finns solsken varje dag
att vakna ger nu välbehag

Undvik mat

Bläddrade liksom alla dagar igenom Husis och fann häromdagen ett citat ur boken Hjärnkoll på maten av Martin Ingvar och Gunilla Eldh. Läste det med en nypa salt, men också med stor eftertänksamhet. 


Hjärnkoll på maten - tio budord 

1. Du skall icke äta bröd utan hela korn. 

2. Du skall icke missbruka socker och salt på det att du ej ska bestraffas med ohälsa. 

3. Tänk på att vila på dagen och sova på natten. 

4. Hedra den hemlagade maten på det att du må leva längre och ha hälsan. 

5. Du skall icke dräpa grönsaker. 

6. Du skall icke begå brott mot dig själv genom att banta. 

7. Du skall icke stjäla godis och chips från barnen. 

8. Du skall icke bära färskt vetebröd i fickan. 

9. Du skall icke ha begärelse efter nästa kaka. 

10. Du skall heller icke ha begärelse efter pizza, paj, piroger, pommes eller annan snabbmat som börjar på P.

Det känns som att mat är det enda som är på tapeten. Matprogram, bloggar, dieter, ekologiskt, superfood, mättat fett, inget fett, bara grönt, inget bröd, choklad och vin, godisstrejk och ät vad du vill.

Bäst att följa alla dieter till en viss del. Ät allt.

Eller ingenting.

I don't know, I just blend

Tog mitt morgonkaffe på Wayne's idag (vilket kan rekommenderas då man får 50% rabatt på alla kaffedrycker före klockan 10). Jag kände att jag hade ett lite större kaffebehov än vanligt och kom på att en vanlig latte kanske inte uppfyller mitt behov. Men en latte skulle jag ha. Därför frågade jag fröken barista om en liten latte riskerar att bli för stark med dubbelespresso. "Jag vet inte, jag dricker inte kaffe", blev svaret.

Jaha.

Modigt provade jag det ändå och det går väl an om man klarar stadigare kaffe och anser koffeinbehovet vara tillräckligt motiverande för att ta en kraftig latte. Nästa gång kanske espressomängden kan ökas i en stor latte i stället.



Undrar om man kan bli bartender utan att någonsin ha smakat på sina coctails...?