Kommer hem från mitt livs första massage med möra ben och ett rött avtryck runt fejset från hålet i massagebritsen. I grannhuset har en företagare precis öppnat så jag passade på att utnyttja öppningserbjudandet på tre gånger till halva priset. Inte illa!
Det var skönt. Åtminstone efteråt. Jag är himla kittlig av mig så jag var lite orolig att jag skulle sprätta till så fort han rörde mig, men det gick bra. Jag upplyste honom om min idrottarbakgrund och tyckte att han kunde koncentrera sig på låren. Han behövde bara ha mig att vända på huvudet för att konstatera att nacken och skuldrorna också kunde behöva några tag. Jag höll med så fort han började. Jag hade ingen aning om att jag hade sådana spänningar kring nacken och axlarna! Måste börja jumppa mera. Låren hade jag rätt i. Fort gick en timme och då hade han mjukat upp en spänd högerskinka och ett stramt vänster baklår. Nästa vecka har jag tid igen så vi får se vad han ger sig på då.
Visst stretchar jag ganska flitigt efter både en löprunda och en fotbollsträning. Muskelvård är viktigt. Kanske kunde massage ingå också. Nu och då.
Det handlar om att ta hand om sig. Motionen sköter jag men det jag har problem med är att vila också är en del av träningen. Återhämtning. Det är något jag fortfarande kämpar med och det är något som kräver antingen ett träningsprogram där vilodagarna är utmärkta svart på vitt eller att Jan talar om för mig att jag måste komma ihåg mina vilodagar. Igår kväll var det han som fick mig att ställa om väckarklockan och glömma den inplanerade fusklenkkin. Fuskvilan.
Idag klarade jag det ändå. Massage i stället för träning. Jag tror inte det var så farligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar