Fyra månader (varning för störande morsa som lägger upp en massa bilder på sin gulleplutt)

Vart tar tiden vägen riktigt? Plötsligt är det sommar och Filip har hunnit bli fyra månader. Samtidigt som tiden går fort och det känns som att han nyss kom till oss så känns det ändå som om han alltid har varit här.

Han har helt klart blivit stor. Inte bara i massa, utan vi kan märka hur han växer och mognar också mentalt. Han har en intensiv blick och tar tydligt kontakt när han har något att berätta. Han kan titta på mig och gråta som om han ville säga vad som är på tok. Han kan också begära sällskap, vi kan få honom att skratta högt och det är givande att få respons och se att han njuter. Också motoriskt händer det saker. Han har vänt sig från rygg till mage i smyg (så att vi har varit väldigt säkra på att senast vi tittade på honom så låg han på rygg) ett par gånger och han gör medvetna försök till att vända sig.  Han svänger sig som klockan och kan ta sig framåt typ en millimeter. Hans tappra försök att komma framåt ser närmast ut som torrsim så ålande får vi vänta på lite ännu.

Filip gillar att vara upprätt och att se sig omkring. Om han vaknar i vagnen så vill han helst upp därifrån och bärselen har visat sig vara ett fenomenalt inköp. Där kan han trivas länge med att bara titta på världen. Och vi tycker han ser ganska tassig ut i den där han kikar fram över kanten.

Han börjar få något slags rytm nu och jag sitter allt mer sällan och ammar. Fortfarande ofta, men ändå mot vettigare antal måltider i dygnet. Hans läggdags är dock väldigt sen och han ugglar gärna till en elvatiden på kvällen. Sedan sover han gärna länge och efter att jag har ätit frukost kan jag få en ganska lång morgon för mig själv tills han vaknar mellan nio och tio. Detta så klart med ett par måltider under natten. Det är väl en regelbundenhet som kommer att ändras lika fort som den skapades. Den kunde dock få vara under sommaren eftersom det låter som en bra semesterrytm.

Under sitt korta liv har han hunnit närvara på en begravning och två bröllop och har ett tredje på kommande om en dryg vecka. Han har skött sig fint, även om stök gör honom orolig och höga ljud skrämmer honom.

På bröllop.

Det går allt bättre att ta honom med och jag behöver inte passa med hans tupplurar för att kunna hänga upp byket, laga mat eller gå ut med rosken. Han trivs bra på sin lekmatta och behöver bara svängas och flyttas nu och då när det blir långtråkigt.

Testar tältet ute på gården. Även Filip har otacksamma fotovinklar.

Gräsklippning.

Nu väntar vi på landesommar. Före den inleds på riktigt övar vi oss över midsommar. Vi borde nästan ha släpvagn för att få med alla grejer. Den som påstår att en bebis inte tar så mycket plats har glömt alla saker som kommer till följd av bebisen.