Man ska vara försiktig med vad man önskar sig. Vi som hade problem med amningen i början har nu fått vår önskan att gå i uppfyllelse; Filip lever och växer på bröstmjölk. Det nya problemet är dock att flaskan helt plötsligt inte duger. När vi av en eller annan orsak erbjuder den (om jag är borta, vill ha lite paus eller om vi vill garantera en mätt och sovande kille) så blir han helarg och skriker och fäktar och vrider sig. När han sedan erbjuds bröstet äter han hur fint som helst.
Vi har trugat och lockat, försökt med olika flaskor, försökt utan mig i huset, försökt olika temperatur och försökt med både pumpad mjölk och ersättning. Inget duger.
Det här gör det svårt för mig att vara borta längre stunder. Igår drog jag springkurs och kom hem till en hungrig krångelbytta ett par timmar senare. Jag kan ju inte låta honom hungra hur länge som helst så min egen tid begränsas ganska mycket och barnvakt är för tillfället inte möjligt.
Om det ser ut så här ännu om en månad får jag springa halvmaraton på en timme.
Hur det helt plötsligt kan gå så här kan jag inte begripa. Det gick så fint ett tag med både ock. Visst var det helamning vi strävade efter men sådana här ytterligheter hade jag inte väntat mig. Charmen med att han föredrar äkta vara bleknar lite. Tips tas emot med tacksamhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar