Jag är inne på min tredje vecka som mammaledig. Och då menar jag ledig. Jag kan fortfarande göra precis det jag känner för utan att vara beroende av någon annan. Det lär inte vara särskilt länge så jag försöker låta bli att ha dåligt samvete över att inte göra något som jag skulle klassa som vettigt.
Jag trodde jag skulle dö av tristess när jag tänkte på den dryga månaden av "göra ingenting" men nog är det märkligt hur lätt det är att få tiden att gå. Förra veckan var rentav nästan stressig med alla läkarbesök och träffar jag hade inbokade.
Idag steg jag upp med tuppen (Jan) så dagen började rätt tidigt. Jag har hunnit tvätta kläder, gå på promenad, lägga pussel, gå till butiken (närmast vankat, jag ser extremt gravid ut när det är halt på vägarna och jag försöker hållas upprätt) och se åtta avsnitt av How I Met Your Mother medan jag använde magen som bord för en hög med M&M's. Dagens sista projekt blir brödbak, troligtvis varvat med ett par avsnitt av HIMYM.
Flera sådana här dagar klarar jag inte av efter varandra, så därför varvar jag med lunchträffar och annat program under resten av veckan.
Jag har hunnit med sådant jag inte skulle ha hunnit med om jag hade jobbat normalt (läsa, lägga pussel, göra klart fotoboken 2014, träffa vänner...) och även om det emellanåt blir ganska mycket soffhäng så är jag väldigt nöjd över den egentid jag får nu. Det lär bli knappt om sådant i framtiden. Så jag klagar inte. Småningom börjar jag ändå hoppas att det är närmare två än fem veckor kvar av väntan.
Det låter härligt! :)
SvaraRadera