Annorlunda vardag

Jag har börjat jobba igen. I två veckors tid har vår vardag sett annorlunda ut. Okej, två korta veckor. Min arbetsvecka tar slut på onsdagar och således har jag veckoslut nu. Men ändå.
För mig var det en stor omställning och efter de första tre dagarna var jag helt slut av att bara har tagit in en massa ny kunskap. Den här veckan har klientarbetet kommit igång och det börjar väl rulla på småningom. Som om jag inte hade varit borta alls.

Herrarna i huset har klarat sig bra på tumis. Och jag har fått prova på att vara den som kommer hem till middagen. På måndag börjar den två veckor långa mjuklandningen på dagis och efter det är vardagen än en gång helt annorlunda. Mest för Filip, så klart. Den vardag han känner är den där man för det mesta är hemma och leker på gården. Den där mamma eller pappa nästan hela tiden är med.

Vi har haft mycket familjetid i och med pappaledighet och korta arbetsveckor. Vi har således hunnit göra sådant man inte annars hinner göra så ofta. Simma och besöka Högholmen, till exempel. Filip var jätteintresserad av de vilda djuren, men hästar, kor och grisar efterlystes nog.

Filip har vuxit igen. Han somnar alldeles själv i sitt rum nu, utan protester. Idag tog det tre minuter. Ibland tar det länge, men vi behöver inte sitta bredvid utan han snurrar omkring och pratar tills han somnar. Får se om dagisstarten har någon negativ effekt på sådana här saker. Han har börjat rita lite efter att jag skaffade kritor. Han har lärt sig säga blå (bwå) men det här med färger är inte så enkelt ännu. Det mesta är blått enligt honom. Nya ord (eller Filips varianter av ord) kommer hela tiden och hans förmåga att förstå och följa instruktioner är något jag imponeras av. Han leker allt mer och man ser hur hans fantasi utvecklas. Kojor är han speciellt förtjust i.

Stor låda perfekt koja.

Det är väldigt mycket me, myself and I nu. Me me säger han och pekar på sig själv. Me me ska ha allt, göra allt, annars blir han ledsen.

Filips frisyr är lagom snygg. Jag har lyckats åstadkomma en sned pannlugg. Jan trimmade håret i nacken och det blev ganska hackigt. Tur att hår växer ut så vi får öva lite mer. Det första barnet är väl något av en provkanin när det gäller det mesta.