Av alla sjukor skulle magsjukan drabba mig för andra gången inom loppet av några månader. På fredagseftermiddagen brakade det lös och under den timme det tog för Jan att komma hem från jobbet fick stackars Filip stå ut med en mamma som hängde över toalettstolen. Systemet tömdes genom alla tänkbara vägar och till slut var jag uttorkad och matt och trodde att det aldrig skulle ta slut. Eländet fortsatte i dagarna tre och först idag har jag känt mig nästan som mig själv. Så pass att en godispåse fastnade i handen på mig i butiken och det förtärda innehållet hölls i magen.
Filip klarade sig med en uppkastning och rätt så mycket lös kakka. I övrigt var han frisk. Lyckligtvis drabbades inte Jan något desto värre för så eländig som jag var så kunde jag inte ta hand om Filip. Det är en ganska maktlös känsla. Att knappt orka le åt sin son och inte kunna vara närvarande känns inte bra. Och jag tror att han märkte att något var fel för han blev ganska försiktig och fundersam. Men så nöjde han sig med att svansa efter pappa i stället och de klarade sig fint.
Eftersom det hela började på städdagen blev städdagen inhiberad. Det betyder att det ser ut som en svinstia hos oss med leksaker utspridda, vandrande dammråttor och matrester på golvet. Att en MacGyver- film hamnade i badrumsskåpet är väl nog för att förklara kaoset här hemma.
I morgon friskförklarar jag mig och tar itu med det som måste göras. Det var det värsta veckoslutet på länge men jag antar att det inte var den sista gången vi drabbas. När dagis kommer in i bilden kan man knappast förvänta sig att vara frisk.
Ja, magsjukan drabbade oss också! Som tur var jag och Anders inte sjuka i tre dagar, men i ett skede var vi alla sjuka samtidigt. Inte alls kul. Och nej, med dagis i bilden kan man tyvärr inte räkna med att hållas frisk. Elias har varit 3 ½ månader i dagis. Han har haft höstblåsor, och nu senast var han borta två veckor eftersom han först hade magsjuka och sedan den där flunssan med feber, som alla har.
SvaraRadera