Äntligen är vår bil fixad! På riktigt. Låset på förarsidan går att öppna igen. Utifrån med nyckel. Inte inifrån så att man kryper genom bilen från andra sidan. Radion fungerar igen. Eller den är utbytt mot en ny, något vi inte har fått till stånd på ett par år. Den lyser blått och man kan de facto lyssna på radio igen. Skinande ren är bilen också. Den ser så fin ut. Som ny.
Jag däremot känner mig inte som ny. Speciellt inte när jag vaknar på morgnarna. Några veckor av en vaken kille mitt i natten börjar kosta på sig. Tur att jag vissa dagar har chansen att tupplura med honom. Efter det brukar jag känna mig åtminstone nästan som ny.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar