I våras svarade jag typ "ammat, bytt blöja, tupplurat, ammat..." och det var väl det som förväntades av mig. Det var helt okej för mig eftersom det tog typ hela dagen utan att det blev långtråkigt.
Småningom kom butikspromenader in i bilden och då kunde jag åtminstone berätta om det uträttade ärendet ifall någon undrade vad jag har gjort.
Nu räcker inte butikspromenad längre. Filip sträckäter inte längre och det räcker med max en kvart och han är vaken och ska underhållas större delen av dagen. Om jag är hemma blir dagen evighetslång och jag känner att jag inte har gjort något vettigt alls. Jag blir rastlös och less på att gå hemma så jag har tagit mig i kragen och börjat göra saker. Besöka någon, besöka café, gå på babyrytmik... Vad som helst som gör att jag kommer bort och ut.
Idag var det en hemmadag. Jag måste göra något. Läsa bok är okej men det blir inget konkret resultat av det, utom en utläst bok förstås.
Idag bakade jag.
Först knäckebröd, sedan drömmar och så dajmkex. Sedan var klockan ett och jag undrade vad jag nu skulle hitta på.
Knäckebrödet blev fult och smakar mera bränt än nässla. Ätbart ändå.
Drömmarna blev varken små eller vackert spruckna som de ska utan stora och släta. Porösa blev de dock. Jag skyller på att hjorthornssalt är svårt att få tag på och att jag fick ersätta det med bakpulver. De fick en lite märklig smak också. Det var väl för att matoljan jag hade var en icke så neutral kallpressad rypsolja. Nåja. Man lär sig.
Dajmkexen blev givetvis goda. Det hela gav mig en lätt sockerfylla och baksmälla på det. Örk.
 |
Vad ska jag hitta på i morgon?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar