Smultronställe?

Denna syn är inte ovanlig när man kommer till lande. Med rumpan i vädret söker jag smultronställen.

En hel del smultron hittade jag på lande under vår vistelse. Nästa gång blir det blåbär, de har nog hunnit mogna nu.

Ett smultronställe är enligt Wikipedia "en plats som man gärna kommer tillbaka till och som inte är så lätt för andra att hitta. Ett Smultronställe är ett ställe där man mår bra och kopplar av, en plats dit man kan ta sig när man är stressad och har för mycket att göra." 

Jag har nog tänkt mig att lande är mitt smultronställe och säkert stämmer det till en viss grad. Åtminstone är det ett av dem. Än mer längtar jag ut till skärgården; när jag var liten var mitt smultronställe i fören på Kajsa med benen dinglande över däck så att jag inte såg någonting annat än skärgården framför mig. 

Något saknar jag, känns det som, alldeles som om det vore en dålig smultronsäsong. Jag hittar inte riktigt ron och min tillvaro är inte helt perfekt skön och avslappnad som jag skulle vilja. Kanske söker jag fortfarande mitt smultronställe, där jag helt och hållet skulle kunna känna att det är här och nu jag vill leva. Men jag undrar nog om jag alls har förmågan att helt och hållet kunna slappna av... Kanske är det inte stället det är fel på utan mig. 

Lite frid och ro fann jag redan i veckan och nu får jag en ny chans bara vi kommer iväg i morgon. Bara att få komma bort är skönt. Kanske hittar jag mitt smultronställe på Åland? Eller på cykelsadeln var som helst. Bäst att åka ut och leta. Med rumpan i vädret om det så behövs.

Bara för att det var så gott.